REPLIK. Jag frågade mig varför förbundet Humanisterna med Christer Sturmark som ordförande bara har 4200 medlemmar medan den motsvarande organisationen Human-Etisk Forbund i Norge har 76,500 medlemmar trots att den norska befolkningen är hälften så stor. Varför har den norska humanistiska modellen lyckats så bra?
Text: Torbjörn Sassersson, 2010-02-16
Denna artikel finns även på Newsmill.se och är ett debattsvar på Sturmarks artikel: ”Spöklikt uselt, TV4!”
Jag ställde frågan om skillnaden mellan det norska och det svenska humanistiska förbundet till Didrik Søderlind en rådgivare på Human-Etisk Forbund. Han menar att situationen är komplicerad att beskriva, men säger på telefon att Human-Etisk Forbund på 70-talet befann sig där det svenska förbundet Humanisterna är idag. Den norska rörelsen förändrades gradvis mot en generell acceptans (el tolerans) inför att människor har olika trossystem och därmed finns idag en öppenhet inför olika perspektiv på tillvaron. *
Den stora mängden medlemmar i den norska organisationen vittnar om att inställningen till människan och hennes tänkande varit framgångsrik till skillnad från Humanisterna i Sverige. Kanske Christer Sturmark skulle tjäna på att snegla på den norska humanistiska modellen istället för att gå i ledband efter Paul Kurtz, en av USA:s mest kända skeptiker (CSI/CSICOP) och personen som lade grunden för den amerikanska, sekulära humanismen.
Till dess att Sturmark slutar attackera sin omvärld med retorisk karate kan vi dock konstatera att Christer Sturmark år efter år fortsätter att raljant baka samman allt möjligt som tron på spöken, rymdvarelser, månlandningsbluffar, att människan skapades för sextusen år sedan med att Förintelsen aldrig har ägt rum. Just den där sista anspelningen på antisemitism antyder att argumenten har tagit slut i försöken att skapa sekulär ordning. (Ref: Newsmill: ”Spöklikt uselt, TV4!”)
Sturmark tillägger visserligen att: ”givetvis får människor tro på vad de vill. Det står var och en fritt…”, men jag får en stark känsla av den raka motsatsen när retoriken anspelar på att Sturmarks opponenter påstås förneka att 6 miljoner judar mördades av nazister. Här kastar debattanten ned sig själv till slamkryparnivå på eget grepp. Att ständigt blanda ihop företeelser som inte alls hänger ihop är signifikant för den aggressiva skeptikerkåren i landet. Vad som helst eller vem som helst kan förkastas med denna simpla teknik.
Christer Sturmark kallar i sin debattartikel på Newsmill ”Spöklikt uselt, TV4!” om Det okända, en TV-serie som förmedlar uppfattningen att människan tycks överleva döden, för en journalistisk skandal genom charlatanjournalistisk. Han tillägger att det dessutom är kvacksalveri när Det okända av TV4 betraktas som dokumentär. Där fick Sturmark in en återkommande ingrediens – kvacksalveri – i sin mördartomatgranat mot fiender som i Sturmarks värld tränger in överallt i samhället.
Sturmark menar att producenten och programledaren Caroline Giertz och hennes team bakom Det okända är lögnaktiga när de säger att de kritiskt granskar sina spökmedier och Sturmark menar att de dessutom helt saknar kompetens att utföra undersökningar. Efter att personligen från insidan fått se hur Giertz’ team arbetar har jag fått en annan uppfattning nämligen att Caroline Giertz i två TV-serier (Förnimmelse av mord samt Det okända) i själva verket genomfört landets största fältundersökning av vissa parapsykologiska fenomen. Giertz har djup kunskap i så kallad ”cold reading” som i parapsykologiska sammanhang betecknas som fusk. Sturmark hävdar att Giertz har nollkoll.
Cold reading innebär att mediet försöker fiska fram information från en annan person genom att tolka kroppsspråk och genom att ställa frågor. Inom psykologi kallas det för kommunikation, men denna vardagliga form av kommunikation ska inte nyttjas vid medialt arbete, enligt Giertz. Caroline Giertz är inte heller sen med att skälla på medierna om de försöker nyttja cold reading, vilket naturligtvis förekommit. Medier är bara operfekta människor som framför TV-kameror ska leverera resultat in situ.
Ett sätt att förhindra att medierna gör sina egna undersökningar vid sidan av hennes team har varit att konsekvent undanhålla medierna möjligheterna att få reda på omständigheter och personnamn i de olika fallen som undersökts. Sammantaget är min uppfattning att Caroline Giertz’ team har arbetat som seriösa ”brottsplatsundersökare” i två hela TV-serier och lyckats ta fram tillräckligt mycket underlag som stödjer uppfattningen att människan i en annan form tycks överleva döden. Exakt vad det är som överlever är kanske oklart. Det är inte alls säkert att det är en ”själ”.
Christer Sturmarks sista försök att diskvalificera Caroline Giertz’ team är att peka ut dem som partiska, citat: ”Teamet ska få ihop ett program som säljer reklamplatser. Det är deras enda intresse”, och menar att Giertz och medierna cyniskt utnyttjar människors sorg och längtan efter bortgångna anhöriga. Vad Sturmark inte nämner i sammanhanget är att merparten av de anhöriga självmant vill lyssna till medierna och få information som kan skapa en förtröstan. Människor kan faktiskt av egen kraft avgöra vad de ska tro på eller inte.
Den centrala drivkraft som Giertz har är ett personligt intresse som hon lyckats realisera som sitt yrke, journalistisk research av det okända. Visserligen bringar arbetet inkomst – som alla yrken – men den part som tjänar reklampengar är TV4. Kanalen är en reklamfinansierad kanal och de skulle utan reklam inte kunna existera. Om TV4 försvann skulle vi enbart ha SVT:s folkbildnings-TV att titta på och den vet vi ju alla hur den är. Om vi tittar på Uppdrag Granskning (SVT), Hjärnstorm (SVT) och Existens (SVT) får vi svenskar vet att alla som tror på parapsykologiska fenomen är antingen bedragare eller självbedragare. Vem kan glömma illusionisten Henrik Fexéus från SVT Hjärnstorm berättande för oss, som om vi vore tio år gamla, att allt händer egentligen bara i huvudet. Glöm inte heller alla dessa neurobiologer i SVT som säger samma sak.
Se en lite komisk videoanalys av Hjärnstorm och Existens
| Denna artikel finns även på Newsmill.se Där kan du kommentera denna text och delta i debatten. |