OPINION. Att svensk folkbildning måste vara världsledande blir än mer tydligt när Uppdrag Granskning och SVT Debatt samarbetar i tandem i ännu ett försök att ta bort svenskarnas tro på “det övernaturliga” och ett liv efter döden och allt annat som hotar den trygga svenska folkhemsbubblan för all del. Målet denna gång var TV-serien “Det okända” på TV4 Plus med Caroline Giertz som programledare. “Det okända” som handlar om upplevda kontakter mellan människor på båda sidor om döden sänds på TV4 Plus och har varit en framgångsrik serie sedan 2003.
Text: Torbjörn Sassersson 2010-02-12, uppdaterat 2010-02-17. Denna artikel finns även på Newsmill.se
SVT Uppdrag Granskning mot “Det okända” onsdag 2010-02-10
Efter sju års fri lejd i svensk TV beslöt sig ett oroat etablissemang för att sätta dit TV-serien “Det okända”. Insatsstyrkan Uppdrag Granskning (SVT) var först ut den 10 februari 2010 tätt följt dagen efter av vapendragaren SVT Debatt. Trots att Uppdrag Granskning under en längre period spanat på produktionsledet bakom “Det okända” kammade de nästan noll. Reportern Karin Mattisson sökte efter fusk, men det enda av substans hon fann var Britt-Marie Andersson en anhörig till två avlidna barn som upplevt sig bli förorättad när hon per telefon kontaktades av en manlig reporter från Nordisk Film, produktionsbolaget bakom “Det okända”. Runt hennes oförrätt cirkulerade sedan kritiken mot Nordisk Film och Caroline Giertz utan att ens landa i en diskussion om evidens för fenomenen som upplevs.
Karin Mattisson tog alltså inte ens upp vetenskapliga aspekter som antyder att det finns ett liv efter döden. Istället fokuserade hon på Britt-Marie Anderssons irritation över att ha blivit uppringd av reportern från Nordisk Film och antydde att det handlar om bedrägeri, alltså en kriminell handling. Caroline Giertz som blev grillad klarade dock av att lugnt och sansat bemöta anklagelserna.
Karin Mattisson som sökte efter angreppspunkter formulerade sig i slutet av programmet (tid 53:13) i ett sista desperat försök nämligen på följande sätt:
”I dom här fallen är det ju så att de här spökena dom orsakar ju en massa skräck och vånda hos de som hör av sig till er” …. ”i det här fallet var det ju en flicka som låg och grät på nätterna” … ”i många av reportagen jag sett av Det okända så är det ju så att spökena gör folk panikslagna och de är därför de ringer er”.
Med andra ord skiftade reportern från Uppdrag Granskning sin kritik från att vara upprörd över att “Det okända” sysslar med bedrägeri till att vara upprörd över att teamet bakom “Det okända” rör upp känslor hos anhöriga till avlidna eftersom de avlidnas spöken spökar och det är ju otäckt. Jag vet inte om Uppdrag Granskning var medvetet om denna miss i klippning och framställning av ämnet spökeri. Skiftet från en bedrägerianklagelse (att spöken inte finns) till en anklagelse i det oetiska att låta spöken skrämma anhöriga som inte vill bli skrämda kan betraktas som en freudiansk felklippning. Tror i själva verket Karin Mattisson och filmteamet bakom reportaget att spöken existerar?
Uppdrag Granskning gjorde alltså självmål i slutet av sitt inslag om TV-serien Det okända. Vinnare var Caroline Giertz som klarade av “förhöret”.
Se Uppdrag Granskning på SVT Play
| Denna artikel finns även på Newsmill.se Där kan du kommentera denna text och delta i debatten. |
SVT Debatt mot “Det okända” torsdag 2010-02-11
Den 11 februari 2010 följde SVT Debatt upp Uppdrags Gransknings reportage med en vinklad debatt med det uppenbara syftet att slutligen avgöra striden om rätten till sanningen om livet efter döden. Belinda Olsson hade laddat studion med fanbärare Christer Sturmark den evige krigaren mot påstådd vidskepelse, offret Britt-Marie Andersson och ett utvalt klipp med mediet Jörgen Gustafsson som tycks bete sig oförklarligt känslomässig i en scen från “Det okända”. I studion fanns Caroline Giertz och forskaren i psykologi och parapsykologi Adrian Parker som kunde bidra med lite lugn. Debatten fick fart och Belinda Olsson försökte på olika sätt genom sin programledning föra i bevis att Caroline Giertz är generellt oetisk. Christer Sturmark gjorde en intressant omformulering i sin annars välkända repertoar av argumentationstekniker när han plötsligt hävdade att han inte hänvisar till “vetenskapen” utan till blott “belägg” i sitt försök att förkasta ett liv efter döden. Är det inte denna realitet som “Det okända” faktiskt belägger genom sina empiriska “brottsplatsundersökningar”?
Den här typen av debatt har vi sett i svensk TV i åratal, en debatt som aldrig får landa i en konstruktiv diskussion. Istället plockar de ”granskande” programmen (SVT Debatt och Uppdrag Granskning) fram ett offer (Britt-Marie Andersson) och håller upp denne och säger: ”Titta vid ni gjort med denna stackars människa! Fy!” och precis som vanligt när den uppslitande debatten börjar lugna ned sig är programmet slut. Det som lyser igenom är ett ständigt undvikande av kärnfrågan som handlar om vår relation till döden och ett möjligt liv efter den fysiska kroppens död.
Svenskarna är rädda för döden och det märks i vår kulturyttring kallad folkbildnings-TV. Varför tog inte SVT Debatt (Belinda Olsson) eller Uppdrag Granskning (Karin Mattisson) upp de lyckade och verifierade fallen från 7 års TV-produktion inom ramen för “Det okända”? Jo, för att Uppdrag Granskning och SVT Debatt bedriver “politiskt korrekt folkbildning”. I Sverige ska det minsann inte finnas spöken även om det gör det i andra länder.
Jag skulle istället vilja se en mogen debatt mellan förslagsvis Caroline Giertz med erfarenhet som undersökande journalist som bakom varje avsnitt av “Det okända” gjort en slags ”brottsplatsundersökning” och Adrian Parker den kliniska forskaren i både psykologi och parapsykologi. Debatten kan ha med ett medium (ingen charlatan) och en anhörig som förslagsvis inte är förorättad. Debatten kan även inkludera en kritiker, men inte en politisk kritiker som tex Christer Sturmark.
Ett förmodat liv efter döden handlar väl inte om politik eller upprördhet som följd av att ett undersökande filmteam utövar sin rätt att kontakta en svensk medborgare? Vem som helst har rätt att fråga vem som helst (tex Britt-Marie Andersson) vad som helst utan att frågeställaren ska behöva bli anklagad för bristande moral och uthängd i svensk TV som en kriminell. Den typen av journalistik som Uppdrag Granskning och SVT Debatt ger prov på är politisk snarare än journalistisk eftersom den enbart stödjer den smått aggressiva och ofta ovetenskapliga skeptikersidan.
Det är värt att notera att trots att det är ett debattprogram där båda parter egentligen ska ha samma förutsättningar så kan ändå reportern respektive debattarrangören från start leda den part man vill sänka till en besvärlig försvarsposition och den part man vill ska vinna till ett överläge.
Ingen granskning sker i svenska media av folkbildnings-TV och public service-företaget SVT som ska vara neutralt och eftersom den inte sker bör ingen betala licensavgift.
Text: Torbjörn Sassersson
Se även en granskning av Kalla Fakta som försöker sätta dit sanningsrörelsen och en svensk politiker