Kategori: MEDVETENSKAP (Sida 3 av 3)

Det Stora Grå – Johan Halleröds dokumentär om parapsykologi

Oberoende och undersökande journalistik på ämnet parapsykologi ger svar som ifrågasätter ”förnuftiga” föreställningar när TV4 gör vad SVT inte vågar – att sända en vetenskapligt vinklad dokumentär om parapsykologi

Intervju: Redaktören 2009-08-18. Intro: TV4 (redigerat)

I den svenskproducerade dokumentären ”Det Stora Grå” får vi följa två män som reser runt i Sverige för att försöka finna något slags svar på frågan om paranormala fenomen existerar.

Daniel Kristiansson är övertygad om fenomenens existens medan Johan Halleröd tvekar starkt. De testar medier som påstår sig kunna finna borttappade föremål och medier som får kontakt med avlidna personer. De möter udda personligheter och gör vetenskapliga telepatiexperiment på universitetet i Göteborg.

De intervjuar en amerikansk CIA agent som under flera år arbetade för USA:s underättelsetjänst som synsk spion och de gör ett test på ”remote viewing”.

TV4: ”Det Stora Grå”: Del 1, stuff 19 aug 2009 kl 22:40 ons
TV4: ”Det Stora Grå”: Del 2, look 26 aug 2009 kl 22:40 ons
TV4: ”Det Stora Grå”: Del 1, 23 aug 2009 kl 13:35 sön (R)
TV4: ”Det Stora Grå”: Del 2, 29 aug 2009 kl 13:05 lör (R)

Se mer info om dokumentären på TV4

Johan, vilken är din bakgrund som mediaproducent? Vad arbetar du mest med förutom att göra film?

– Faktum är att jag aldrig tidigare har gjort någon särskilt avancerad film överhuvudtaget, bortsett från bröllopsfilmen till min ena bror och en tafflig musikvideo till en låt som jag komponerade 1999. Jag är nog per definition en rå-rookie på dokumentärfilmer även om jag är grafiskt intresserad och har lärt mig digital bildbearbetning…för att jag var tvungen. I grund och botten är jag ljud- och radioproducent. Jobbar med ljudläggning av tv-program, komponerar signaturer och har producerat radioreklam/jinglar under många år.

Hur kom du in på ämnet parapsykologi och varför ville du och Daniel göra en ”road movie” om ämnet?

– Roadmovie? Ha ha…jaa, det kanske den blev till slut.
Det låter bergis lite oromantiskt, men jag har egentligen aldrig vurmat för just paranormala fenomen. Daniel som är en gammal barndomskompis har under många år lyckats släcka gatlyktor som han bara passerat…rätt upp & ner! Gått eller cyklat förbi, vilket har fått mig att fundera på om han kanske ändå har nån form av skruvat extravagant begåvning trots allt. Skitskumt! Jag är ju ändå skeptiker…

– Annars kom nog själva fröet till filmen från ett slumpartat erbjudande som Daniel fick om att få besöka en hemsökt herrgård, Hoby Kulle utanför Bräknehoby i Blekinge. Han ringde och frågade mig om jag ville hänga på, och jag tänkte att: ”Åh, moget, men tja va’fan, varför inte?”. Jag tog med min nyinköpta HD-konsument-videokamera för tolv papp, som vi spelade in hela filmen med, och gjorde en tio minuter lång minidoku om stället.

– Och när jag satt och tittade på slutresultatet, kände jag att det blev alldeles för bra för att bara bli liggandes i byrålådan så jag började läsa på om alla spektakulära fenomen som människan fascineras av och tre år senare hade jag en långfilm i byrålådan.

– En bidragande orsak till att filmen överhuvudtaget blev klar var nog en fläskig 40-årskris som svepte över mig vid den tiden och som drev mig till att fundera över en mängd existentiella frågor.

Johan Halleröds studio (från hans hemsida Radiopalatset.se)

Hur har responsen varit bland folk som du talat med under resans gång? Jag tänker närmast på vänner och bekanta och deras reaktion och intresse eller inte för ämnet parapsykologi.

– Det finns två läger: Det finns de som blir generade så fort man nämner ordet ”paranormalt”. De backar undan, tittar bort, skruvar lite på sig och säger: ”Eh…. nämen…intressant, kul, kul”. Se’n börjar de snabbt prata finanskris eller blöjbyten eller nåt annat mer naturligt. Se’n har vi de som blir lättade och glada när man säger att man gör en film om övernaturligheter. De öppnar plötsligt upp sig med ett brett leende och säger att:

”Oh, vad kul! Vet du…för vid samma klockslag som min morfar dog, så kände jag en vind som…bla bla bla..”.

– Och det kan vara personer som annars förefaller vara ytterst pragmatiskt lagda, men när man kommer fram och ”blottar” sig för dem med att man gör en film om ämnet, så blir det plötsligt legitimt att prata om det. Folks reaktioner är i sig ett ganska intressant sociologiskt fenomen.

Vilka skeptiker är med i dokumentären och vilka forskare inom parapsykologi har ni träffat?

– Skeptikerna är Christer Sturmark från Humanisterna, Jesper Jerkert från Vetenskap och Folkbildning och Sören Holst, fysiker vid Stockholms universitet. Forskarna: Adrian Parker från Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet och Jan Dahlkvist från Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Hur mycket tid har det tagit att producera filmen och gör ni några pengar på den när ni sålde in den på TV4?

– Filmen började spelas in sommaren 2006 och blev klar våren 2009.
Alla ekonomiska satsningar kommer ur egen ficka och jag har naturligtvis gått med ekonomisk förlust, så är det väl alltid. Men att få ha gjort ett hemmabygge till film som inte var ett beställningsjobb från någon tv-kanal och att ha fått denna film visad för en publik som är intresserad av ämnet, har självklart ett värde som man inte kan räkna i reda pengar.
Hur gick införsäljningen till? Vilka kanaler har ni varit i kontakt med och har någon tackat nej?

– Jag ringde till dem och sa som det var – Hej, jag heter Johan, jag har gjort en dokumentär om paranormala fenomen.
”Okeeeeeij…paranorm…Kul!…men vahettere….skicka en DVD tack!
– Då gjorde jag det. SVT tackade nej, menTV4 tackade ja.

Vad tror du det beror på att SVT inte ville ha filmen medan TV4 tackade ja?

– SVT:s motivering till att inte visa fillmen var att de redan visat så många program i den här genren…och då var det väl så. Inte vet jag! De kanske tyckte att den sög.

Vilka andra program i genren menade de?

”Hjärnstorm” med Henrik Fexeus.

Ok stort tack Johan för intervjun. Det ska bli intressant att se vad den svenska publiken tycker om er undersökning.


Kommentar av Torbjörn Sassersson

Vilka andra program har SVT visat som tar upp vetenskapligt och journalistiskt undersökande projekt på parapsykologi? När frågan ställs visar det sig att SVT ser TV-serien Hjärnstorm som ett exempel på denna genre. Det underliga är att Hjärnstorm försöker leda i bevis att alla inre upplevelser egentligen bara händer i huvudet. Se en videoanalys av TV serierna Hjärnstorm och Existens som SVT anser ingår i samma genre som Halleröds dokumentär.

Se Remote Viewing Test 3 som redovisas i dokumentären

För att inte underskatta SVT:s roll som public service-företag bör nämnas dokumentären om mediet Sture Johansson. Läs mer om den och reaktionerna i pressen.

Läs även artikeln: Finns det en medelväg mellan Bullshit, Mythbusters, X-Files och Andarnas Makt?

Torbjörn Sassersson i TV-debatt mot Christer Sturmark ordförande i Humanisterna

Jag beslöt mig för snart 10 år sedan att journalistiskt undersöka begreppet parapsykologi. Jag studerade därför ämnesområdet utifrån både ett vetenskapligt och ett praktiskt perspektiv. Jag ville helt enkelt veta vad som var sant. Denna djupgående undersökning ledde till att jag blev ett försöksobjekt vid tre TV-tester på ”extrasensorisk perception”.

Läs den ursprungliga artikeln om mötet mellan Torbjörn Sassersson och Christer Sturmark i TV

Två av dessa tester genererade mycket positiva resultat vilka stod i resonans till den internationella forskning som vid tillfället var okänd i landet. Jag blev den första person som lyckades generera vetenskapliga bevis på svensk TV för människans ”mobila” medvetande. Jag har under årens lopp även undersökt andra marginaliserade ämnesområden.

Test  1 | Test 2 | Test 3

Att denna från början harmlösa  journalistiska undersökning skulle leda till TV-soffor, find medverkan i radio, pills en dokumentärfilm och i en TV-serie om det okända samt att jag på webben skulle bli jagad av en svensk skeptikerrörelse (VoF.se) hade jag inte förväntat mig. Det blev cirkus både på gott och ont. Jag trodde aldrig att denna artikel om mitt möte med Sturmark skulle toppa sökträfflistan vid googling på mitt namn.

Jag trodde inte att mitt liv som det framställs av sökmotorn Google skulle ge sken av att hela mitt liv tycks handla om parapsykologi, page vilket inte är sant. Jag trodde inte att de andra ämnena jag skrivit om och alla andra projekt som jag deltagit i om helt andra saker skulle hamna i skymdundan. Google redovisar egentligen främst vad folk tycker är kul att läsa.

Rekryteringskonsulter och uppdragschefer googlar sina kandidater och därmed tar dessa subjektivt intryck av sökresultaten även om de säger att de inte låter sig påverkas. Det kan innebära ett problem för alla som blivit kända eller halvkända på TV.

Under årens lopp har jag varit djupt involverad i projekt, undersökningar och i företag med verksamhet inom intelligenta hus, bioenergi, akvatisk miljöforskning, utbildning, miljöanpassning av företag, bank och finans, PR, webbproduktion, marknadsföring på webben och till exempel rykteshantering på webben. För att få en korrekt och balanserad bild av mig som arbets- eller uppdragssökande kandidat krävs att vi ses och att vi går igenom mitt CV.

Torbjörn Sassersson: Hungary explores a new path to form a conscious society

I am still digesting all the impressions of Budapest with surroundings. There is something graceful with Hungary. It has to do with the people and their history I believe. The cultural heritage is rich and after the ending of the Soviet occupation until 1989 the autonomy was re-established bringing with it influences from both the east and the west. Communism is not popular and rejected ever since the Russian exodus but still there is some kind of echo from the Soviets. The older generations carry the heavy past but the youngsters see no limits in the new times.

People in Hungary are friendly and not pumped by the hysteria of valuating their lives with ”stuff” like in Sweden. Instead arts, approved literature and classical music plays a bigger role than in most European countries and that is also the case when it comes to inner values. I saw no signs of ”Newage” nor unproductive skepticism. Maybe both are signs of a western luxurious mentalism not needed or asked for in Hungary.

Csaba Varga and his Institute of Strategic Research

Csaba Varga was one of a handful selected people to build the new Hungary after the occupation. He was a ”thought-rebel” during the Soviet occupation and showed no fear at that time. Varga had all the high academic merits needed (philosophy and law) and the right connections therefore he was an easy pick for the new government to rebuild Hungary starting in 1989. An institute was founded. The goal was and still is to bring together science, politics, store economy and spirituality into a unifying and conscious work-model to create a stable and harmonious society. This approach is unique in the world and other countries take advice from Csaba Varga. Today Varga & Co work out future strategies for Ukraine and Vietnam on the government level.

Remote viewing comes into the bigger picture as a scientific method and technique to improve human overall intuition and our trainable ability to understand higher concepts spiritual or related. Csaba Varga aims high and wanted to find out more about how RV works and what the benefits are. He was pleased with the workshop’s results and the next step is already planned. In the spring of 2008 we will try out remote viewing to explore higher states of consciousness.

About the Budapest workshop

The workshop took place during two days (Dec 8-9, 2007) at the Institute of Strategic Research in a small town called Nagykovácsi on the Buda-side near Budapest. There were about 22 invited participants from Hungary. They were academics, business people and two younger students. The workshop contained RV training and lectures.

Lectures: Remote viewing (RV) definitions. RV compared to psychic functioning. The RV protocol and method. RV history from 1945 and onwards. RV applications from real life situations. Extreme RV. The RV savants, who are they and why are they good? Explanatory models and cosmology.

Contact the editor to book international lectures and workshops on remote viewing.

Christer Sturmark mot Anders Björnsson i debatt om livsåskådning och religionsfrihet

ampoule Christer Sturmark” src=”http://media3.torbjornsassersson.com/2011/11/Anders-Bjornsson-Christer-Sturmark.jpg” alt=”Anders Björnsson, Christer Sturmark” width=”440″ height=”283″ />

Text: Torbjörn Sassersson 2007-10-12 | Debattlokal i ABF-Huset, Sveavägen Stockholm torsdag 2007-10-11

Bakgrunden till debatten var att Anders Björnsson gått till angrepp mot Humanisterna i Svenska Dagbladet Brännpunkt den 7 oktober i en artikel titulerad: ”Sturmark intoleransens apostel”. Humanisternas ordförande Christer Sturmark svarade honom i Svenska Dagbladet den 9 oktober i en artikel titulerad ”Osmakligt och intellektuellt ohederligt”.

Anders Björnsson är ordförande i Svenska humanistiska förbundet och Christer Sturmark är ordförande i Förbundet Humanisterna.

Helhetsintrycket jag som åhörare fick av debatten var att den var konstruktiv och meningsfull. Huvudpersonen var med en mindre slagsida Christer Sturmark och hans gärningar även om debatten i sig var helt jämlik. Om jag mätte med min subjektiva applådmätare vann Sturmark, men Anders Björnsson låg honom strax i hälarna. Båda är mycket duktiga talare och det var sällan som debatten var tråkig.

Debatten inleddes med att de två debattörerna fick 15 minuter vardera att ge sin syn på humanismen och sin meningsmotståndare. Anders Björnssons inledningstal var helt suveränt. Efter dessa anföranden avlivade Sturmark snabbt några tidningsankor.

Sturmark tog kål på ankan som påstår att Humanisterna försökt få hotellkedjan Scandic att ta bort alla biblar från hotellrummen. Han rättade denna historia genom att berätta att Humanisterna föreslagit hotellkedja att inrätta receptionsbibliotek som representerar alla religiösa inriktningar som ersättning till att det bara fanns kristna biblar på hotellrummen. Scandic köpte denna idé, men fick sedermera betala dyrt genom att svenska kyrkan avbokade 100-tals rumsbokningar i ren protest.

Bägge herrarna var sedan eniga om att pressen skrivit sina egna rubriker bla på den debattartikel i SvD som ledde till att denna debatt blev av. Det var SvD som hittat på rubriken: ”Sturmark intoleransens apostel”.

Det följer alltid något gott av något ont för nu blev ju denna debatt av. En sak som slår mig när jag lyssnar på Sturmark som ändå är den med färre års erfarenhet av humanistiskt arbete är att han verkar ha vuxit som människa. Något har hänt med Christer Sturmark. Han gav ett sansat intryck och han hade argument som jag tror de flesta skulle skriva under på. Det är förmodligen följden av att han åkt land och rike runt och diskuterat med många människor som representerar en rad olika trosföreställningar. Han har mött allt från Plymouth-bröderna i Småland till pingstpastorer och företrädare för alla religioner. Det är klart att han inte kan ha tunnelseende (längre).

I princip allt som Sturmark sa kändes balanserat och genomtänkt och en ny bild av honom som aktör i vårt samhälle tycks ta form. Kan vi till och med tacka Sturmark för hans ibland tonårsrebelliska argumentationsstil mot insomnade svenska normer och hans engagemang i trosfrågor i samhället, frågor som de flesta politiker undviker i brist på mod?

Mitt svar är ja. Sturmarks åtminstone skenbart mycket polära åsikter väcker den sovande svensken och tvingar denne att ta ställning. Ingen lämnas därmed oberörd av frågan som drivs, den om humanismen. Christer Sturmarks styrka är att han vågar ifrågasätta redan etablerade normer kring religion och tro. På det viset är Sturmark lite av en reformist och han kanske stimulerar Anders Björnsson i samma riktning.

Utan en Christer Sturmark skulle inte humanismen vara lika aktuell i den allmänna samhällsdebatten inser jag. Hur många har hört talas om det Svenska humanistiska förbundet med Anders Björnsson i spetsen utan Sturmarks provokativa utspel i media? Anders Björnsson bredvilligt erkänner att väldigt många ringer till honom och tror att han är Sturmark, medan motsatsen var mer ovanlig vilket han skämtsamt ironiserade om.

Efter att debattörerna presenterat sin ömsesidiga kritik, gjort sig av med sitt pansar och efter att de rätt ut några massmediala interventioner kunde herrarna finna en lång rad av gemensamma beröringspunkter. De höll helt enkelt med varandra och debatten blev bitvis till en diskussion om detaljer. Vinnaren blev humanismen genom en saklig debatt om tro, yttrandefrihet, religion och lagstiftning. Om en sådan här diskussion kan fortsätta finns inga hot mot vad vi kallar demokrati, men i samma ögonblick som debatten insomnar kan ogräset börja växa igen. Det är som vanligt att vid ickekommunikationen växer missuppfattningar och misstänksamhet.

De olikheter de båda kunde identifiera var synen på kränkningar av yttrandefrihet och religionsfrihet. Christer Sturmark intar där en något hårdare ton och vill, om jag inte missförstod honom, vara lite snabbare på att förbjuda vissa yttringar. Hans favorithatobjekt är Plymouth-sekten i södra Sverige som han vill förbjuda omedelbart. Anders Björnsson menade att vi inte behöver öka antalet förbud eftersom det redan finns en rådande lagstiftning som hanterar t ex ärekränkning, förtal och andra övergrepp.

Det kanske inte alltid behöver finnas ett rättsorgan som skipar rättvisa. Vid vissa övergrepp straffar förövaren sig själv. Anders Björnsson menar att det är viktigt att identiteten på den som kränker blir känd. I samma ögonblick som identiteten blir känd står angriparen där med skägget i brevlådan och lagen behöver inte nödvändigtvis leda till att någon låses in. Han slår fast att det inte bör kriminaliseras att till exempel påstå att förintelsen aldrig skett eftersom det är en slags personlig åsikt. Christer Sturmark gav ingen replik på just det uttalandet, men han samtyckte troligen inte.

Både Christer Sturmark och Anders Björnsson gör en sak som är viktig. De går tillbaka till ordens etymologiska bakgrund för att reda ut begreppsförvirringen i den allmänna debatten. Mycket mer av den varan behövs annars använder vi inte språkets möjligheter utan vi tar för givet att vi förstår varandra när vi egentligen inte alls gör det. Om utebliven ordförståelse för enskilda ord kan skapa konflikt vad kan då inte svåra språkförbistringar mellan två kulturer skapa?

Avslutningsvis kan tilläggas att vad denna debatt gav prov på är att det kan existera en vettig dialog om tro, religion, yttrandefrihet, vetenskap och olika kulturyttringar där ingen yttring står över någon annan. Vetenskap är t ex bara en av flera kulturyttringar. Det var andemeningen i Anders Björnssons anförande och denna inställning var båda debattörerna eniga om. Det finns utrymme för kulturell utveckling i Sverige och dessa båda temperamentsfulla herrar bör fortsätta sin debatt inför åhörare. Debatterandet är i själva verket ett kännetecken för en civilisation, anser Anders Björnsson. Det var länge sedan någon påpekade det.

Christer Sturmarks personliga världsåskådning förmörkar dock en aning hans omdöme för han avslutar med att poängtera att Humanisterna ska ha en normativ funktion i samhället och därmed har de en politisk agenda. Sturmark sa att han inte vill ha en tro i samhället baserad på ”det övernaturliga” och ”gudaväsen”. Istället vill han föra fram en förnuftsmässig och vetenskapligt grundad åskådning som om ”det övernaturliga” står i opposition till vetenskap.

Det är tydligt att ”det övernaturliga”, vad Sturmark än lägger i det begreppet, för honom utgör en hotfull skymningszon. De flesta andra människor tror jag inte ens gör den kopplingen mellan politik, det okända, humanism, vetenskap och reella samhällsfaror.

“Parapsychology – The Forbidden Research”

Joseph McMoneagle finds underwater city

THE TEAM led by American researcher Robert Sarmast, viagra order who believes Cyprus is Atlantis, said yesterday they had found man-made structures in the area they had earmarked as the site of the underwater lost continent. “It’s definitely Atlantis,” Sarmast was quoted as saying through his spokeswoman Angela Henderson. “It’s going to be impossible for the sceptics to prove me wrong.”

Source: http://www.discoveryofatlantis.com/

In July this, year the Paphos-based organisation Psychognosia challenged Sarmast’s theory by inviting a one of the top US military former ‘psychic spies’, Joseph McMoneagle to carry out a remote viewing experiment at Sarmast’s co-ordinates for Atlantis.

McMoneagle was asked to describe what he saw within a two-mile radius of the co-ordinates, both 10,000 years ago and at the present time.

He said he could see a predominant city with a system of buildings; now it was under, he was able to perceive some ruins buried in muck and mud. Psychognosia’s John Knowles said at the time it was very likely Sarmast would in fact uncover an ancient city because the Mediterranean is littered with them, but that this did not mean it was Atlantis.

Henderson said that Sarmast, the author of Discovery of Atlantis: The Startling Case for the Island of Cyprus , launched a secret expedition last Monday and was due back at Limassol port last night. He is to reveal his findings at a news conference today, accompanied with visual data.

“All we can say right now is that we have found compelling new evidence from side-scan sonar that there are unnatural formations, i.e. man-made objects the details of which will be released on Sunday,” Henderson told the Sunday Mail.

She said the man-made structures that have been pinpointed by Sarmast and his team corroborated his previous research relating to Acropolis Hill, the centre of the ancient lost city. “It is definitely a discovery,” said Henderson.

Sarmast bases his theory that Cyprus is Atlantis on Plato’s writings Timaeus and Crititias, saying that almost every clue in Plato’s description of the legendary continent perfectly correlates with data obtained from the National Oceanic and Atmospheric Administration, originally released to the international community a decade ago. The data was obtained in 1987 during a scientific survey of the Mediterranean.

Sarmast, who had been planning to launch his expedition during the summer, had recently been keeping a very low profile and was out of contact, as were his press team, giving rise to speculation that the expedition had been delayed, called off, or that funding may have run out.
Henderson said the secrecy had been a deliberate ploy to keep media attention at a distance in order to facilitate the smooth launch of the expedition.

“They set off on Monday with an international team, including Cypriots,” she said. The salvage vessel was the Flying Enterprise, managed by EDT, which has a history of successfully locating submerged objects. A film crew was also on board. Henderson was unable to say how Sarmast was going to prove the existence of the legendary city.

This entry was posted on Saturday, September 9th, 2006 at 4:05 am and is filed under Documents, Atlantis.

Torbjörn Sassersson – Remote Viewing Test 2

Undertecknad kunde inte bevisa realiteten med fjärrsyn i ett experiment utfört vid Stockholms Universitet. I det här experimentet, order som var nummer två av totalt tre för TV där jag var försöksperson, var uppgiften att jag skulle försöka fastställa två dolda foton på en vägg i ett förseglat experimentrum på Psykologiska Institutionen vid Stockholms Universitet. Försöket utfördes i november 2004 och sändes på TV första gången 2005.

Test  1 | Test 2 | Test 3

Text: Torbjörn Sassersson, 2005-11-23. Ursprungligen publicerad i Soul Travel Magazine:  Uppdaterad: 2011-07-27.

Experiment 2

Experimentet utfördes i ett samarbete mellan mig och Jan Dalkvist som är universitetslektor vid Stockholms universitet. Till assistent hade Dahlkvist professor Dan Larhammar neurovetare från Uppsala Universitet tillika styrelsemedlem i skeptikerföreningen Vetenskap & Folkbildning.

Att använda två foton var mitt förslag och mitt första misstag. Det var resultatet av en förhandling med Dalkvist som inte ville ha ett foto, ett rum och ett försök såsom jag önskade. Dalkvist ansåg att det upplägget var vetenskapligt undermåligt.

Joe McMoneagle som förmodligen är världens bästa ”Remote Viewer” (fjärrsynare) dömde direkt ut upplägget beroende på att två målfoton skulle användas samtidigt. Han menade att de mentalt kommer att sammanblandas. Jag kunde få detta bekräftat direkt av Joe över en middag våren 2005 (efter experimentets genomförande) då han var på besök i Stockholm. En parentes är att Joe McMoneagle framgångsrikt demonstrerat Remote Viewing i ”live-TV” vid fler än 150 tillfällen för TV-stationer världen runt.

Ett försök kryddat med starka foton

Jan Dalkvist skapade fotopoolen. Han frågade om det var okey med otäcka foton. Jag sa att det fungerar nog, men visste då inte att otäcka bilder innebar närbilder på krossade människohuvuden, likdelar och skadade spädbarn. Dessa foton blandades med mjukporrbilder och solnedgångar.

 
 

”Psychics” i TV-serien ”Förnimmelse av Mord” sa att de kunde återuppleva mord i samband med att de vallades på brottsplatser. På samma sätt kanske fotona i detta experiment stör ESP-perceptionen. Ingen vill se sådana foton, varken medialt eller fysiskt. Jag får sedermera veta att det är praxis att använda kadaverbilder i telepatiexperiment i flera länder.

Så här kommenterar sociologen Satu Heikkinen på sidorna 195-199 i boken ”Högskolans lågvattenmärken” angående det upprepade användandet av foton på lemlästade människor under parapsykologiska experiment.

”I varje experiment fick de som var ”sändare” se 30 bilder, 15 med ett positivt innehåll (vackra naturscener, skrattande människor, lekande barn eller dylikt) och 15 med ett negativt innehåll (till exempel svårt skadade, svältande och döda människor). Varje bild presenterades i tjugo sekunder med ett intervall av en sekund till nästa bild.”
”I experiment 3 hände något oväntat. En deltagare svimmade när en av de mest obehagliga bilderna visades.”

”Kan det vara etiskt försvarbart att visa bilder på lemlästade människor, när de så uppenbart framkallar starkt obehag hos människor?”

”Hur kan människor ställa om sig känslomässigt var 20:e sekund 30 gånger på raken? För mig är det en gåta att man överhuvudtaget kan utgå från ett sådant antagande.”

Ett misstag som Jan Dalkvist gjorde var att sätta upp fotopoolsrummet med 100 foton på väggarna samtidigt som experimentrummet med de två valda fotona satt uppe. De två rummen fanns laddade med foton på väggarna parallellt under 5-6 dagar. Det fanns med andra ord två rum samtidigt med de två rätta fotona inuti under 5-6 dagar.

Detta var inte bestämt före experimentet. Istället skulle fotopoolsrummet laddas med foton efter att mina ”avsyningar” var avslutade. Dalkvist ändrade därmed försöksupplägget under pågående försök, anser jag. Även Caroline Giertz producenten från TV reagerade, men inget av det framkom i efterdebatten i TV-studion.

Det tycks alltså som om mitt medvetande drogs till rummet med mest känslomässig laddning och som även innehöll de två korrekta fotona, nämligen fotopoolsrummet istället för till experimentrummet. Det är en hypotes.

Fotopoolsrummet från vilket jag fick in två korrekta perceptioner (se foton nedan som jag dock inte kunde bevisa) var alltså laddat med ett 10-tal foton på människokadaver, ett 10-tal mjukporrbilder och resterande 80 foton var neutrala.

 

Det blev med andra ord för komplicerat för mig som remote viewer och när jag efter experimenttiden skulle plocka fram de två korrekta fotona i fotopoolsrummet medan kamerorna rullade började jag fatta att något gått snett, men inte vad. Då började jag, vid valet av foton, chansa och misslyckades fullständigt. Det var mitt andra misstag.

Experiment 1 och 3 i serien gick däremot bra. Läs mer om dem. Se länkar nedan.

Test  1 | Test 2 | Test 3

Text: Torbjörn Sassersson

Fjärrsyn – En historisk sammanfattning

Metoden att definitionsmässigt lära sig se på avstånd oberoende av tid och tum och olika skydd utvecklades under sjuttiotalet i USA i Kalifornien vid Stanford Research Institut (SRI) och beskrives som en metod: att med mentala medel inhämta och beskriva information, buy information pills som på grund av avstånd, approved skydd eller tid är oåtkomlig för normal förnimmelse.

Begreppet Remote Viewing myntades av Ingo Swahn tillsammans med doktorerna Gertrude Schmeidler, generic Karlis Osis och Janet Mitchell vid en sammankomst hos American Society for Psychical Research (ASPR) på Manhattan i New York den 8 december 1971.

Det motsvarande svenska begreppet för remote viewing, fjärrsyn, tillkom på förslag av Lars Adelskogh som på uppdrag av RVT International översatte den svenska versionen av manualen för militär fjärrsyn med koordinater.

Ingo Swahn föredrog och argumentarade för termen – Remote Sensing – framför – Remote Viewing – då detta är en mer ackurat beskrivning på företeelsen. Doktorerna Osis och Schmeidlers förslag antogs till slut av sällskapet då man var av uppfattningen att kunna se var att föredra framför att förnimma om man ville sälja in produkten till uppdragsgivarna hos CIA.

Bakgrunden till att detta initiala forskningsprojekt startats av CIA var den omfattande forskning som bedrevs i Sovjetunionen i parapsyklogi. Det var inte forskningen som sådan som oroade utan de möjliga operativa tillämpningar som kunde bli resultatet av en sådan forskning. Det var svårt att uppskatta vilka eventuella genombrott man gjort i sin forskning då Sovjet täta säkerhetskontroll nästan omöjliggjorde allt läckage om gjorda framsteg. Det fanns en uppenbar risk att USA skulle hamna i bakvattnet ungefär som man gjort när Sputnik sattes i en bana runt jorden.

Redan 1967 testade ryssarna möjligheten till telepatisk kommunikation med kosmonauter i bana involverade kodade telepatiska meddelanden som framgångsrikt sändes mellan Moskva och Leningrad. CIA hade upptäckt att Sovjetunionen satsade förhållandevis stora resurser på att utveckla Psykotroniska operativa applikationer att sättas in mot fienden.

Utgivandet av boken ”Psychic Discoveries Behind the Iron Curtain” var en väckarklocka för en bredare allmänhet. År 1971 gjordes ett liknande försök av USA med Apollo 14 och involverade Edgar Mitchell i olika försök baserat på resultatet av fyra års studier och upptäckter gjorda på Maimonides Hospital. Studien visade att individer i vaket tillstånd telepatiskt kunde påverka och inplantera bilder och koncept hos sovande personer. Konfronterade med dilemmat att framlägga för de vetenskapliga rådgivarna hos National Security Council (NSC) att både KBG och GRU bedrev forskning i dessa kontroversiella ämnen och argumentera för nödvändigheten för USA att satsa resurser, myntade man begreppet ”Psychic Warfare Gap” och övertygade med detta NSC att handla. Med kongressens godkännande startade en ny forskning för att söka utröna vad detta nya hot kunde bestå i.

Samtidigt som man (CIA, DIA) spenderade mellan 20 – 60 miljoner dollar (uppskattningen av beloppets storlek varierar) engagerade man sig i en forlöpande desinformations kampanj där man på klassiskt CIA maner misskrediterade alla former av psykisk forskning. Arbetet som slutade med framtagandet av remote viewing som ett informationsinhämtnings verktyg började med en initial studie i mars 1971 vid SRI där man engagerat den exceptionellt paranormalt begåvade Ingo Swann att utveckla försöken.

Ledare för denna forskning under åren 1972 fram till 1986 var doktorerna Hal Puthoff och RusselTarg. Under den avslutande perioden mellan 1986 till 1995 leddes arbetet av Dr. Edwin C. May med kollegor. Dr May började arbeta för Cognitive Sciences Laboratories (CSL) vid SRI som konsult 1977. Ingo Swanns experiment baserades på forskning av den franske forskaren René Warcolier som under tjugotalet med framgångsrika försök med distans experiment mellan Paris och New York. Han initierade användandet av s.k outbonders som agerade som beacons (signalfyrar) i experimenten. Fyren skickades ut till en för Swann okänd lokalitet på Manhattan. Swann focuserade vid experimentet på fyren och försökte beskriva var denna befann sig.

Det första av en rad sådana experiment ägde rum den 22 februari 1972. Dr Janet Mitchell beskrev i sin bok – ”Out of Body Experiences” – att dessa experiment var utformade för att utröna – om en person kunde lokalisera en del av sitt medvetande till en plats utanför kroppen.

Vid SRI utvecklades experiment där försökspersonerna i vaket tillstånd fick arbeta med mål som doldes i igenklistrade kuvert av sändaren och som var okända för mottagarna. För att förhindra möjligheten av medvetet eller omedvetet fusk valdes ett mål ut slumpvis utanför laboratoriet på väg till målområdet. Sändaren strövade runt i målområdet under en förutbestämd tid samtidigt som mottagarna fjärrsynarna nedtecknade sina förnimmelser från målområdet.

Några av de viktigaste personerna som deltog vid de första årens experiment kan, bortsett från Ingo Swann, nämnas Pat Price och Uri Geller. Uri Geller knöts till SRI efter det att Mossad i en rapport understrukit Uri Gellers stora kapacitet i det paranormala området. Han togs till SRI av Andrija Puharich med bistånd av astronauten Edgar Mitchell som deltog i Apollo 14 experimenten.

Användandet av en signalfyr hade sina uppenbar begränsningar för att kunna användas för spionage med hjälp av Fjärrsyn. Ett sådant arrangemang krävde närvaron av en agent i målområdet vilket var praktiskt ogenomförbart. Ingo Swann konsulterade vetenskapsmän utanför SRI för att finna en lösning på problemet. Efter ett förslag från Jacques Vallée att använda en adress som fokus utvecklade Swann en metod som utgick från kartkoordinater, longituder och latituder, vilket kom att ge namn åt hela projektet, Project SCANATE, SCANning med co-ordinATE. Flera av dessa första experiment har blivit legendariska.

Text: Stefan Wendin

 

Torbjörn Sassersson lyckades i Remote Viewing Test 1

Remote viewing

Undertecknad lyckades att bevisa realiteten med remote viewing (fjärrsyn) i ett experiment utfört i samarbete med Nordisk Film. I det här experimentet, information pills nummer ett av totalt tre för TV4 där jag var försöksperson, abortion var uppgiften att jag skulle försöka fastställa motivet på ett dolt foto på en vägg i ett experimentrum i en lokal hos Nordisk Film. Försöket utfördes 2003 och sändes på TV första gången 2004.

Text: Torbjörn Sassersson, viagra 40mg 2004-12-08. Uppdaterad: 2011-07-27. Artikeln publicerades ursprungligen i Soul Travel Magazine. Read this article in English

Test  1 | Test 2 | Test 3

Låt mig få resonera lite kring dessa frågor. Först och främst vill jag nämna att för Nordisk Film, TV bolaget som utförde experimentet, handlade försöket primärt om att kontrollera om jag var trovärdig för att säkra sin egen trovärdighet gentemot TV-tittarna. De ville göra ett avsnitt om det utomkroppsliga och jag var ett intervjuobjekt. Jag kände ingen på Nordisk Film innan försöket så det fanns inga graverande kompisrelationer inblandade. Med andra ord, jag hade ingen möjlighet att fuska. De testade mig, punkt slut.

Experiment 1

Målet var att bevisa att medvetandet är mobilt, att det kan flyttas som en kamera miltals bort från kroppen, inhämta information och sedan rapportera tillbaka. Ett tomt litet rum ställdes i ordning med insynsskydd, ett för mig hemligt foto på en vägg sattes upp och i taket lyste en lampa dygnet runt. Jag fick en vecka på mig att med enda metod förflytta medvetandet till försöksrummet i Nacka från mitt hem i centrala Stockholm, en sträcka på flera mil.

Jag hade innan övat remote viewing (RV) och utomkroppsligt resande (UKU) hemma på kammaren i ett par år. Experimentet lyckades genom en kombination av RV och utomkroppslig resa. Jag kunde se samma foto i försöksrummet vid tre tillfällen genom ”medvetandetransport”. Fotot till höger nedan är mitt förslag som jag mailade in till Nordisk Film som mitt svar på gåtan. Det var så nära jag kunde komma.

Experimentet lyckades. Träffen var i princip 100-procentig. Målfotot är det till vänster nedan.

WTC 911

Målfotot till vänster sattes upp i försöksrummet.
Fotot till höger var mitt förslag på rätt svar.

TV-tittarna fick det felaktiga intrycket av att TV teamet var närvarande när jag plockade bland fotona på min dator, men de var aldrig närvarande. Det tittarna såg var en rekonstruktion. I verkligheten satt jag ensam hemma när jag valde fram det foto ovan som jag mailade till TV redaktionen. Det var det första och enda förslaget jag skickade in.

Jan Dalkvist universitetslektor i Psykologi vid Stockholms Universitet som medverkar i TV-avsnittet har efter experimentet på olika sätt försökt att förringa resultatet genom att statistiskt räkna på sannolikheten att jag skulle lyckas chansa mig till rätt foto. Han menar att de flesta människor skulle välja World Trade Center katastrofen (WCT 9/11) som kandidat och menar därför att chansen att lyckas var så hög som 1 på 25 (1/25).

Motargument men något bevisades

World Trade Center katastrofen den 11 september 2001 var inte en singulär händelse utan en serie av händelser, vilka alla fotograferades av tusentals kameror från olika vinklar. Många av de fotona är kända.

Jan Dalkvist menar att det var lika lätt som att, citat: ”lyckas vinna 100 kr på en Trisslott”.

Analys

Först träffas en byggnad av ett flygplan. Byggnaden brinner och ryker. Därefter kommer ett plan till som träffar den andra byggnaden. Nu ryker två byggnader. Sedan kollapsar en byggnad följd av den andra en kvart senare. Av alla dessa möjliga foton från denna händelseserie lyckades jag ändå pricka in rätt del-händelse nämligen när det andra planet träffar den andra byggnaden. Inte nog med det, jag lyckas även få in rätt vinkel i mitt fotoval.

[Se min video om remote viewing]

Fotot hittade jag på Internet eftersom jag hellre ville hitta ett snarlikt foto än att försöka teckna det jag såg. Fotot e-postade jag till redaktionen fem dagar in under experimentets sju dagar. Notera även att det var det första och enda förslaget jag skickade in och det var rätt.

Addera nu till samlingen av möjliga foton som skulle kunna ha valts utöver de olika foton som avbildat WCT 9/11. Om jag letar i mitt eget minnesarkiv finns det åtskilliga foton på mycket välkända händelser som kan hämtas från olika sportsammanhang, katastrofer, krig, svältområden, terroistattacker, erövringar och rymdresor.

Glöm inte bort att i verkligheten så chansade jag inte alls. Jag såg fotot tre gånger. Det var ingen chansning inblandad överhuvudtaget.

Jag känner mig säker på att försöksresultatet faktiskt är evidens på något extraordinärt. Kanske det är en stark indikation på att människan kan separera en energikopia från den fysiska kroppen eller att medvetandet är mobilt. Något bevisades i TV-experimentet, men långt innan det har fenomenet bevisats i tusentals replikerade experiment i flera länder sedan 50-talet.

Det kanske inte är så konstigt att världens största satsningar på forskning inom parapsykologi utförts på uppdrag av regeringar i bland annat USA, Ryssland och Kina. I USA satsades 200 miljoner kronor på denna forskning (1973-1995) enligt tidigare hemligstämplade dokument frisläppta 1995 och 2004 tack vare Freedom of Information Act. Forskningen utfördes vid SRI International, USA:s största think tank.

Den delmängd som nu finns tillgänglig för allmänheten består av 89,000 sidor och kan beställas på adressen nedan från CIA:s huvudkvarter i Langely, Virginia, USA.

CIA
Information and Privacy Coordinator
Washington, DC, 20505

Läs mer om remote viewing på IRVA

Text: Torbjörn Sassersson

Test  1 | Test 2 | Test 3


Musiken som spelades i TV programmet under experiment nr 1 kom från CD:n ”Mystic Bowls – Sacred Sounds” av William Buhlman. Det är min favorit-CD att lyssna på vid meditation och UKU-träning. Ljuden kommer från tibetanska kristallskålar som helar och höjer dina energier. CD:n är instrumental.

Det här avsnittet i TV-serien Det Okända med experiment nr 1 visades första gången den 8/12, 2004 för 120,000 tittare. Reprisen helgen därpå sågs av ytterligare 30,000 tittare. Nordisk Film har klassat avsnittet som ”The best of” av första säsongen och det har sedan första visningen repriserats ett stort antal gånger kvällar och nätter på TV4 Plus från år 2005 och framåt.

Sida 3 av 3

Driven av WordPress & Tema av Anders Norén